Det finns nog inga ord i världen som kan beskriva kärleken till sin syster. Och även fast man varken säger eller visar det speciellt ofta så är den kärleken gränslöst stor. När man dessutom, för någon månad sedan, fick veta att man skulle bli moster (på riktigt) i januari så vart ju känslorna ännu större. Och lyckan total. Jag kan inte beskriva i ord hur obeskrivligt överlycklig jag är för hennes skull. När man dessutom får äran att, återigen, inreda ytterligare ett barnrum så backar man ju inte direkt. Ett projekt vi jobbar starkt på nu och jag tror det kommer bli hur bra som helst ♥

Därför, vill jag härmed tillägna min lillasyster den här filmsnutten. Som är ett utdrag utav den absolut bästa filmen Astrid Lindgren gjort. Inte ens pippi slår den här kortfilmen. Jag älskar den. Har alltid gjort och kommer alltid göra.

Det bästa med att blogga om vad som helst och inte bara om inredning (som förut) är att det finns så sjukt mycket man kan skriva om. Man kan dessutom skriva när man vill och när man känner sig som mest motiverad för det. Jag har förtillfället världens största idétorka och i samband med en nackspärr från helvetet känns det inte sådär värst lockande. Men det kommer. Man har ju legat på botten ett tag och det tar en tid innan man når ytan igen och ikapp alla er andra med fantastiska bloggar jag läser. Man har så mycket att ta igen. Så mycket man missat. Alla nyheter, alla trender och allt annat man sopat under mattan så otroligt länge.

Helgen var iallafall så otroligt bra och här kommer lite bilder på delar utav min BÄSTA familj och framförallt med fokus på Rasmus som var så duktig och sjöng brev från kolonin som Cornelis Vreeswijk på vår höstfest ♥